 Mycket på gång
på Gooh
Mycket händer på måltidsföretaget Gooh just nu. Ett färskt exempel är det avtal som Gooh slutit med Reitan Servicehandel och som gör att Goohs rätter nu introduceras i ytterligare 250 försäljningsställen i östra Sverige, fördelade på 7-Eleven, Pressbyrån och Shell-enheter i Linköping, Örebro, Borlänge och Stockholm. |
|
Utrullningen föregicks av ett pilotprojekt som genomfördes i åtta utvalda enheter under fjolåret.
Enligt Nielsen-statistik från vecka 4 i år är Gooh nu marknadsledare i landet på kyld färdigmat i dagligvaruhandeln. Den veckan fanns Gooh för övrigt bara i Stockholmsområdet, skriver företaget i ett pressmeddelande. Sedan dess har man bland annat öppnat 30 nya Shop in Shops och gjort entré i Göteborg.
I planerna ingår en fortsatt satsning på egna Måltidsbutiker, och en flaggskeppsenhet öppnar på Stockholms Centralstation nästa år.
|
Enligt Nielsen-statistik är Gooh nu marknadsledare på kyld färdigmat i svensk dagligvaruhandel. |
|
|
Företaget nöjer sig dock inte med att växa på hemmaplan. Just nu undersöker man som bäst exportmöjligheter till övriga länder i Norden.
Ett nytt, betydligt större produktionskök öppnas för övrigt i Järna i veckan. Tillagning och paketering av Gooh-rätterna sker i Järna-köket, som uppges ha 2,5 gånger högre kapacitet än det förra köket i Almnäs.
(DLF NEWS Foodservice)
|
|
|
Dyrare luncher oroar hälsoexperter
|
Efter att länge ha ökat mindre i pris än många andra konsumentvaror, har de svenska luncherna blivit en hel del dyrare på senare år. Sedan 2004 har en ”dagens” blivit 22 procent dyrare, medan konsumentprisindex stigit med 7,8 procent. Samtidigt som lunchpriserna har gått upp har snabbmatsrestaurangerna ökat sin omsättning med 4,1 procent, vilket är den största ökningen bland branschens segment.
|
|
Lunchpriserna har stigit kraftigt sedan 2004. |
|
|
Utvecklingen oroar hälsoexperter som varnar för att det kan leda till sämre matvanor.
– Lunchen är ett viktigt mål på dagen och jag tror att många är väldigt priskänsliga. Blir måltiderna för dyra underlättar inte det att folk får i sig nyttig mat, säger Helené Bertéus Forslund, dietist och forskare vid Göteborgs universitet, till Dagens Nyheter.
Enligt stiftelsen Lunchfrämjandet bär staten och Skatteverket ansvaret för de dyrare luncherna. I år höjde staten lunchvärdet, som styr valörerna på Rikskupongerna.
– I år höjdes värdet på lunchen från 74 till 76 kronor och då höjer alla restauranger sina priser. I diskussionerna mellan SHR och Skatteverket vet jag att det var ett gränsfall om man skulle höja, säger Jan Borg på Lunchfrämjandet.
Skatteverket håller inte med.
– Det är väldigt svårt att bestämma vad förmånen är värd. En lunch kan kosta allt från 38 till 300 kronor och därför fastställer vi en schablon för dagens rätt, säger skattejuristen Birgitta von Euler.
(Dagens Industri)
|
|
|
 SHR: Högre lunchpriser en följd av minskad svartekonomi
De senaste årens stigande lunchpriser, som berörs i artikeln här ovan, beror inte bara på den högre momsen på restaurangmat. Utvecklingen kan även förklaras med högre råvarupriser och att restaurangbranschen har blivit vitare, säger SHR:s VD Mats Hulth till Dagens Nyheter. Dessutom stiger restaurangpriserna snabbare än andra priser i samhället, säger han.
SHR har länge arbetat med att få bukt med den ganska utbredda svarta marknaden i branschen. Svartekonomin har nu gradvis minskat.
-Man kan säga att priserna stigit tack vare att branschen blivit vitare, säger Hulth, som även påminner om SHR:s kamp för att få ned krogmomsen till den nivå – 12 procent – som gäller för snabbmat och färdigrätter i butik.
Enligt Hulth styr skattesystemet över konsumenten från restaurangen till snabb- och färdigmat.
-Det är inte vettigt att en maträtt som omsorgsfullt tillagats på restaurang ska beläggas med nära dubbelt så hög skatt som en maträtt som fabricerats av en maskin. Särskilt som restaurangnäringen skulle kunna skapa tiotusentals nya jobb som ger viktiga tillskott till statskassan, säger han till Dagens Nyheter.
(Dagens Nyheter)
|
|
NSP tappade 4,0 procent i februari
|
Försäljningen inom Nordic Service Partners Holdings (NSP) restauranger under februari uppgick till 46,8 miljoner SEK, vilket är en minskning med 4,0 procent jämfört med samma månad 2009. Försäljningssiffrorna för fjolåret har justerats med hänsyn till avyttrade verksamheter, skriver NSP i ett pressmeddelande.
Ackumulerat för januari - februari uppgick nettoomsättningen till 98,9 miljoner SEK, ett tapp med 4,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Jämförbara enheter tappade 0,5 procent under februari och har minskat med 1,0 procent under året.
I slutet av februari drev NSP 43 Burger King-enheter i Sverige och Danmark (43).
(DLF NEWS Foodservice)
|
|
|
Lättare följa branschens utveckling med nya Restaurangindex
|
I veckan var det premiär för nya Restaurangindex, som gör det möjligt att följa branschens utveckling månad för månad. Statistiken, som är ett samarbete mellan DLF, SCB, SHR och Svensk Cater, är resultatet av ett datainsamlingsarbete som pågått i tre år. |
|
|
Den nya statistiken redovisar omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen, segment för segment. |
|
|
|
Restaurangindex väntas bli till nytta för restauranger och leverantörer och alla andra som vill hålla koll på hur det går för branschen. Enligt Björn Arnek, branschekonom på SHR är det hög tid att indexet lanseras.
-På hotellsidan finns jättebra statistik som gör att branschen är väldigt lätt att följa. På restaurangsidan har vi inte alls haft det, det har bara funnits några grova index för branschen totalt som kommit med ganska lång eftersläpning, säger han till Svenska Dagbladet.
Industrin välkomnar också Restaurangindex.
-Även för industrin är Restaurangindex ett välkommet instrument som gör det möjligt för branschens aktörer att följa marknadens utveckling samtidigt som det påvisar restaurangbranschens betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Jörgen Friman, vd för DLF.
Restaurangindex för januari 2010 visar att den privata restaurangmarknaden omsatte cirka 71 miljarder SEK exklusive moms under 2009. Det är en ökning med 0,6 procent jämfört med 2008. Snabbmatsrestaurangerna gick bäst och ökade med 4,1 procent. |
|
|
Snabbmatsrestaurangerna ökade mest under året, med 4,1 procent. |
|
|
|
|
